Välkommen till Oskar Sjöströms historieblogg!

Välkommen till Oskar Sjöströms historieblogg!

Om bloggen

Här kommer jag att berätta om min bok Fraustadt 1706: ett fält färgat rött (Historiska Media 2008) men också om kommande projekt, om historia i allmänhet och säkert en massa annat också. Kontakta mig på:

oskar.sjostrom@historia.su.se

Klimat och historia

Ur biblioteketPosted by Oskar Sjöström Tue, February 23, 2010 00:55:23
När vintern plötsligt slår till som i år är det som om samhället försätts i ett chocktillstånd. "Herregud", säger man, "åker inte tågen som de ska?! Vem ska ställas till svars?!" Snöröjningen fungerar inte som den ska, vägarna är iskanor och som om det vore ett symptom på samhällets fördärvliga icke-beredskap larmar journalistiken om det stora antal benbrott som belastat de hårt ansträngda statliga sjukhusen i år. "Vem ska ställas till svars?!"

Som om det vore en tillfällighet läser jag just nu min gode vän och kollega Fredrik Charpentier Ljungqvists förnämliga bok "Global nedkylning: klimatet och människan under 10 000 år" (Norstedts). Fredrik har delat med sig av sin stora och insiktsfulla kunskap över otaliga luncher och fikaraster, och därför har det känts som om jag redan till stora delar läst boken. (Kanske är det därför som jag väntat så länge med den.) När jag nu sitter med den inser jag att den är långt bredare och mer häpnadsväckande än jag föreställt mig. Dessutom känns den otroligt bra timad till den kallaste vintern på över två decennier.

Jag vet att Fredrik inte avsåg att bidra med något inlägg på den ena eller andra sidan i den pågående debatten om människans påverkan på klimatet och den så kallade globala uppvärmningen - detta senare fenomen känns i dagarna ytterst saknat - men jag kan inte låta bli att känna att det trots allt är ett inlägg, och ett skarpt sådant som borde intressera alla människor som är bekymrade om den här planetens och mänsklighetens framtid.


Klimat och historia hör ihop. För historiker utgör klimatet i regel endast en kuliss till Den Stora Berättelsen om mänskliga handlingar: hur ofta har vi inte hört hur kalla vintrar satte käppar i hjulen för Karl XII:s, Napoleons och Hitlers invasioner av Ryssland och Sovjetunionen. Till den episka historien om dessa katastrofala fälttåg hör självklara bilder av ihjälfrusna karoliner, i snön frampulsande franska kyrassiärer och tyska pansargrenadjärer med skägget täckt av rimfrost. Snön och kylan är här företeelser som ytterligare spär på det miserabla och katastrofala, men det krävs mycket av en historiker för att verkligen göra en poäng av att vädret kanske faktiskt hade något med misslyckandena att göra från början - att det alltså inte bara vara strategiska missräkningar som ledde till reträtter och nederlag. (Jag känner på mig att jag här kan kliva på någon ömmande rysk nationalhistorisk tå dessutom.)

Klagomålen på de bristande samhällsfunktionerna, ja den nästan demoraliserande effekt som kölden och snön har fått på samhället de senaste dagarna, har fått mig att på sätt och vis öppna ögonen för den påverkan som vädret givetvis har och alltid har haft på människans levnadsförhållanden. Klimatet är något som vi historiker får börja lära oss att acceptera som en förklarande faktor framöver, det gör Fredrik klart i sin bok. Samhällens och civilisationers uppgång och fall, menar han, är i många fall inget mer än historien om vissa torra, våta, varma eller kalla klimatperioder. Ruiner av en gång blomstrande kulturer och imperier - flera ödsligt övergivna i vad som idag är obeboeliga ökentrakter eller steniga kalhyggen - står som hissnande gravvårdar över samhällets sköra fundament. Endast i stupid förnekelse kan vi bortse från dessa lämningar och inte bli skärrade av vad de säger oss.

Idag drabbas vi européer kanske inte lika hårt av missväxtår som man gjorde förr, men den aktuella "klimatkrisen" ställer hela vår existens på spets med väldiga undergångsvisioner som värsta tänkbara slutscenario. Den här boken kyler visserligen ner sådana domedagsprofetior en aning, och låter oss ana att människan inte rår på vädrets makter i den utsträckning som vi kanske felaktigt och i uppblåsthet inbillat oss, MEN påminner samtidigt om de väldiga krafter som - om de vill - gör grus och slam av alla mänskliga konstruktioner. Det är ju egentligen endast en tidsfråga innan en ny istid är över oss - även om den ligger tusentals år i framtiden - och kommer att innebära att bland annat Sverige krossas till småsten under ett flera kilometer tjockt täcke av inlandsis. Alla städer, alla hus, alla skogar, allting. Allting. Borta.

Jag måste verkligen rekommendera den här boken, inte i första hand för att den nyanserar den politiska debatten om klimatkrisen och ger den en nödvändig historisk tillbakablick på vad som faktiskt är hundratals - ja tusentals år - av dokumenterade eller på annat sätt bevarade exempel på hur människan drabbats av och kämpat med förändringar i klimatet förr i världen; utan för att den, i varje fall för mig, stimulerat till djupare existentiella och filosofiska tankebanor.



Stridens kulturhistoria

Ur biblioteketPosted by Oskar Sjöström Fri, May 08, 2009 10:10:35


John A. Lynn, som tidigare bland annat skrivit den omfattande och imponerande Giant of the Grand Siècle: the French Army 1610-1715 (1997), är i min mening en av världens främsta och mest läsvärda militärhistoriker. Hans originalitet och närhet till källorna sticker ut i en genre där en stor del av bokproduktionen bygger på vad tidigare forskare redan har skrivit. Lynn är inte rädd för att djupdyka ner i arkiven, och han har varit en inspiration för andra forkare som tysken Jürgen Luh, vars bok Kriegskunst in Europa 1650-1800 har nämnts av mig tidigare här på bloggen.

I Battle: a history of combat and culture (2003) angriper Lynn en del av den tidigare synen på krigföring utifrån ett kulturellt perspektiv. Han menar att synen på den "universelle krigaren" är felaktig och att synen på krig och strid alltid har varierat i tid och rum. Utifrån kulturella förklaringar beskriver Lynn hur det kommer sig att krigets praktik såg ut som den gjorde i en viss tid. Kapitlet som rör 1700-talets krigföring i Europa tar upp många intressanta och viktiga aspakter såsom äran och hederns betydelse för det militära ledarskapet. Lynn menar också att uniformernas införande i europeiska arméer på andra halvan av 1600-talet var en kombination av den starkare statens strävan efter likformighet och kontroll och samtidens estetiska ideal. På samma sätt menar Lynn att 1600- och 1700-talets befästningskonst inte alls var så rationell och vetenskaplig som den verkar, utan i första hand styrdes av samtida idéer om symmetrisk perfektion som en hög konstform: en befästning skulle inte bara fylla en funktion utan också, och kanske än viktigare, vara vacker att se på.

Även om man inte kan hålla med Lynn i alla detaljer eller avseenden är det här en viktig bok som jag varmt rekommenderar. Den väcker många intressanta frågor, besvarar andra på ett oväntat sätt och inspirerar till nya perspektiv på militärhistoria.

Ett märkligt återseende

Ur biblioteketPosted by Oskar Sjöström Tue, February 24, 2009 23:10:54
För några veckor sedan införskaffade jag antikvariskt boken "I karolinernas spår" av Alf Åberg från 1959. Detta i sig var väl inte så märkvärdigt, men just det här exemplaret har jag haft en tidigare relation till.

När jag läste sista året på gymnasiet skrev jag en lång uppsats om karoliner och lånade då från Stockholms stadsbibliotek flera böcker, bl.a. ovan nämnda bok. Och nu visade det sig att den här volymen är ett utsorterat ex från samma bibliotek. Jag kände direkt igen bindningen och den karaktäristiska, något sneda, ryggtiteln.

Under några månader stod den här boken i min bokhylla på hösten 1997. Nu, tolv år senare, hände det sig av en slump att den återigen hamnade där.

Europas krigskonst

Ur biblioteketPosted by Oskar Sjöström Tue, December 09, 2008 00:12:48
Blog ImageAtt skriva en bok om ett stort och komplicerat ämne som krigskonstens utveckling och historia är naturligtvis svårt. Ändå finns det många författare som med mer eller mindre lyckade resultat ger sig in på sådana försök.

Ett av de mer lyckade bidragen i den här nästan oöverskådliga genren är Jürgen Luhs Kriegskunst in Europa 1650-1800 (Böhlau Verlag, 2004), ett verk som jag misstänker inte har nått så många läsare här i Sverige.

Styrkan i Luhs framställning är närheten till detaljerna. Istället för att försöka sig på att teckna de stora dragen och tolka utvecklingslinjer, har författaren valt att beskriva krigets inre fenomenologi. Vissa självklara delar som försörjning och logistik, befästnings- och belägringskonst, beväpning och taktik - det sistnämnda givetvis för alla vapenslag (undantaget sjökriget) tas givetvis upp. Men Luh har också med avdelningar med social- och kulturhistoriska aspekter, militär estetik o.s.v. och visar bl.a. hur sådana faktorer faktiskt kunde verka hämmande på den "militära revolutionen". Redan under 1600-talet uppkom t.ex. tanken på att klä upp soldaterna i kamoflagefärgade rockar, men idén fick inget stöd eftersom de enkla bruna, grå och gröna kläderna ansågs alltför snarlika den vanliga bondebefolkningens: de färggranna soldatdräkterna skulle istället uppfylla ett estetiskt och statusbetingat syfte.

Vad som gör Luhs bok extremt intressant är egentligen inte de oväntade infallsvinklarna utan närheten till källmaterialet. Luh har grävt igenom mängder med källmaterial i flera europeiska arkiv och låter ofta materialet tala för sig själv; inte sällan bollar han med tidigare forskning och ifrågasätter en hel del vedertagna "sanningar", fr.a. att det går att tala om den militära revolutionen som någonting linjärt och entydigt.

Den enda nackdelen med boken är att framställningen ibland kan bli lite väl närsynt och det blir givetvis alltid svårt att generalisera utifrån enskildheter.

För den som är intresserad av militära förhållanden under den här perioden är Luhs bok en given referensbok i hyllan (men behändig på 298 sidor!). Uppskattat är också det långa appendix med utdrag ur källorna som medföljer. Här kan man bl.a. läsa vad ett fältmagasin skulle innehålla 1697; vilka varor som ett sachsiskt fältlasarett borde innehålla 1695; hur mycket krut och kulor som det beräknades att det skulle behövas för att betvinga Stettin 1711; hur man i tio paragrafer kunde resonera kring musköteldens effektivitet o.s.v.